Det har minst sagt kännts väldigt konstigt att bara ha en hund nu under hela lördagen men funkat riktigt bra ändå,casey var lite små nojjig igår när vi kom till johan men på kvällen vart hon väldigt mammig och de var riktigt skönt att kunna ge henne den egna tiden hon behövde även fast saknaden efter midas var stor.

Hon och johan fjantade sig mycket på nattpromenaden och hon vart skelaglad över att någon lekte med henne och att hon fick fjanta sig men i längden tror jag att casey är en hund som trivs att vara i en flock där hon inte bara är ensam utan att hon får de moraliska stödet av en annan individ och eftersom hon hade en jobbig uppväxt då hon var tvungen att flytta massor som valp så fick hon aldrig chansen att faktiskt vara valp och de märks lite att hon sitter fast på de stadiet då hon tror att hon är en valp fortfarande men då hon inte fick chansen som liten så har jag faktiskt gett henne den för jag tycker att alla förtjänar att vara barn och hoppas att de blir som med midas att hon växer upp när hon känner sig redo, för midas var han 3 år innan han började mogna till och bete sig "vuxet" och tror casey kommer att göra likadant.

men en sak är iaf säker att TeamAniCase är inte komplett utan 2 hundar och 1 förare.

igår var jag iväg och testade synen och om ca 1 vecka kommer glasögonen men de var lite svårt att bestämma sig vilka de skulle bli men de var 1 par som jag kände mig som mig själv i och dem fick de bli, fast evelina hade väl velat att jag skulle ha rosa harry potter glasögon om hon fått bestämma^^

de kändes konstigt när man väl satt där och testade synen för nästan hela våran släkt har glasögon och jag har varit en av dem få som inte behövt de men fick en väldigt svag styrka men kändes som en enorm skillnad ändå.

Igår var även jag och johan och tittade på den nya underworld filmen och den kändes inte riktigt som dem tidigare utan som johan sa "de var väldigt många lösa trådar och den höll inte ihop som dem vanligtvis brukar" och kan inte göra mera än att hålla med men de som fakltiskt stämde var att vampyrerna drack blod,tålde inte solljus,var ärkefiender med varulvarna och dem glimmade inte i ljuset så de var bra iaf =)
Nu blir de duschen och invänta att min andra hund ankommer

helt knasigt över hur snabbt veckorna går innan de blir helg igen fast de är skönt för då har jag johan aldeldes för mig själv lördag och söndag och till helgen skall vi se nya underworld filmen och de skall bli sjukt spännande för jag älskar underworld filmerna och dem slår alla twilight filmer 10 ggr alls och de är riktiga vampyrer dvs inte sådanna som glimmar i solen och lever på djurblod utan riktiga vampyrer som dricker människoblod och inte klarar av solljus som det skall vara helt enkelt.

sedan blir de att bara ha casey ensam tills söndag för midas är bortlovad denna helgen och de är bra för då kan jag fokusera lite mera på min lillatös och få ut lite energi men känner mig aldrig hel utan mina hundar så kommer sakna ihjäl mig efter midas men de är bra för case är så präglad på midas så hon klarar knappt av att gå egna promenader för hon har så dåligt självförtroende och förlitar sig på midas energi när de kommer till saker.

samt att jag kan behöva bonda lite mera med henne för de låter hemskt men midas är lite av favvohunden men har ju haft honom sedan 10 veckors ålder så de blir en annan relation när man får en osäker stressad och överaktiv 1 årig tik.

idag har jag även jobbat på dagiset och haft skitkul med barnen vi lekte kurragömma och krokodiljage ute på lekplatsen så tillome barn från en dagmamma kom och lekte med mig med och en av tjejerna från dagmamman ville följa med oss istället och skulle hålla min hand och sitta i mitt knä trots att jag aldrig träffat flickan innan men hon var så jäkla söt typ lationamerikans ursprung och riktiga mörk bruna rådjursögon.

sedan när vi skulle gå in så vart de tillome bråk mellan barnen om vem som skulle hålla mig i handen så jag kände mig jättepopulär 

skall bli kul sen när alla papper är klara och jag kan börja där för har fått 70% nu i 6 månader där så är jätteglad men fortfarande lite tight med att få ihop de med pengar men skall försöka hitta nått kvällsjobb på några timmar kanske.

och imorn skall jag iväg och testa synen o ser ut som de blir glasögon för ständigt huvudvärk och kommit på att jag kisar väldigt mycket när jag läser så skall ta sånna riktigt snygga glasögon så jag ser sofistikerad och smart ut 

haha ertappade precis mig själv med att jag kisar under tiden jag skriver detta så lite kul.

Nee nu blir de glass och big brother och längta tills imorn för att träffa mitt hjärta,tihi^^

Jag har alltid beundrat folk som kan åldras tillsammans dvs träffas i unga dar och spendera livet tillsammans utan otrohet,svek,ständigt bråk mm utan att faktiskt kunna vara tillsammans i flera år och fortfarande älska varandra och kunna känna saknad efter varandra och längta efter varandra.

tycker de är väldigt vackert att se gamla par när dem är ute och går då de håller hand.

Som ett barn utan fader under min uppväxt så har jag aldrig riktigt förstått dedär med att hålla ihop när de blir svårt och hade ständigt tankar om varför min pappa valde att lämna mig om de var för att han ville eller om han var tvungen,om han var snäll eller elak,om han tyckte om mig eller inte,om jag hade gjort nått fel,eller om han var besviken över att få en dotter istället för en son och de var ständigt i tankarna under min uppväxt och jag avundade mina vänner som hade föräldrar som fortfarande var tillsammans men desto äldre jag vart så började jag inse att de faktiskt inte var mitt fel utan ibland funkar bara inte saker som man har tänkt sig helt enkelt.

jag har alltid drömt om just de att man träffar sin stora kärlek i unga dar och då startar livet dvs man flyttar ihop,skaffar barn,gifter sig och åldras tillsammans och slutligen så somnar man in i sin älskandes famn när tiden är inne, men dessvärre är inte livet så enkelt som man alltid trott att de är genom att man växt upp med sagor utan livet och förhållanden är mera komplicerade än så.

frågan är ibland om den stora kärleken verkligen finns eller om de bara är nått vi får lära oss för att få upp hoppet om livet.

Vill att de riktiga livet skall börja nu  

igår så vart casey rejält sur på en liten luddig vithund när vi var ute på eftermiddagspromenaden, hon vart helkonstig för de var inte som vanligt då hon vart uppspelt över att hälsa utan hon vart genuint grinig över att se denna lilla hunden och samma sak hände idag på morgonpromenaden då vi träffade på hennes kompis schäfertiken rut först vart hon glad sedan började rut fjanta sig och ville leka då kom tänderna fram och sedan blev tikarna smått osams.

jag kände över hene för att se ifall hon hade ont någonstans men hon reagerade inte alls utan hon blir som vanligt igen när bara jag och midas är med.

tänkte först att de kan vara nått med löpet eftersom hon hade ett kort löp på nästan 2 veckor nu för snart 11 månader sen men vetrinären säger att vissa tikar bara löper en gång per år och de är inget farligt utan att jag bara skulle njuta över det isånnafall och självklart det för tycker löpet är pissjobbigt.

jag vet ju inte så mycket om tikar utan läser mig till de mesta eller frågar bekanta.

helgen var väldigt lugn, den började med tjejkväll med evelina på fredagen och fick klippt klorna på hennes hund sedan vart de att gå o handla lite gott på affären för först tänkte vi vara nyttiga men ändrade oss sedan och köpte lite mera onyttigare grejer.

lördagen var de meningen att jag o johan skulle gå o se på bio för vi var lite sugna på att se den andra delen av sherlock holmes men den gick bara 1 gång per dag så de vart inte mycket med de, istället så kom han med förslaget att vi skulle ta en promenad i de fina vädret med hundarna och de tycker jag var jättebra för att johan följer sällan med mig ut på promenader me hundarna och vi har bråkat om de rätt så mycket så tyckte de var väldigt kul och blev väldigt glad.

söndagen var seg med och inte mycket hände alls.

idag var jag på jobbinterjuv på dagiset jag brukar vikariera och ser ut som jag får 50-70% att börja med där dock är de lite segt för dagiset är stängt i 1 månad o vettefan hur jag skall få ihop pengar den månaden för får inte betald semester så kommer bli sjukt segt, och jag som äntligen trodde att ekonomin skulle bli bättre men kanske efter sommaren om jag har tur.

För bara några dagar sen så var de precis som våren började blomstra fram och knopparna börjades synas på träden men nu är de precis som vintern slagit tillbaka och de är kallt och rått ute precis som snön skall börja cirkulera från himlen igen.

efter igår så har jag kännt mig väldigt frusen då jag tog för lite kläder på mig så varit små snuvig och väldigt trött och så berättade johan att han mådde väldigt dålig också små snuvig o febrig så han jobbade bara halva dagen sedan åkte han hem o lade sig och jag åkte hem till mig, usch gillar inte att vara hemma för trivs mera där o speciellt när han är sjuk så vill jag ta hand om honom men de fick jag inte =(

som ni vet så gillar jag att sprida budskap  om hur vi kan förändra världen så den både blir mera levbar för oss och djuren och idag såg jag en video om barn i uganda som kidnappas och tvingas bli prostituerade eller soldater av en ledare som bara vill få göra sig hörd.

har ni tid så kolla gärna på denna videon.

http://vimeo.com/37119711

idag har jag och case aka nutcase varit på tjejäventyr tillsammans, de är sällan jag tar hundarna en och en o sticker iväg på saker men ibland händer de för när man är en flock på 3 så behöver även hundarna lite distans från varandra och speciellt casey som är väldigt präglad på sin bror och blir väldigt nojjig utan hans moraliska stöd så är de bra att hon får åka ut på socialträning med utan hans stöd så hon börjar förlita sig lite mera på mig och även sig själv för storebror kan inte alltid hålla henne i handen för hemskt att säga men hennes bror kommer inte alltid finnas där och vara att höra mig själv i huvudet då jag skriver detta så får jag försöka hindra tårarna tillbaka för är väldigt fäst vid midas och han är mitt allt verkligen.

men nog om detta.

idag så tog jag och casey en tur ner till stan och vi gick ifrån brunnsparken till korsvägen och liten fröken vart småstressad över allt folk men när de var lite människor som gick förbi så tyckte hon de var riktigt kul faktiskt och så tog hon sig några små sniff på människorna som dem passerade, de var väldigt många som skrek "lassie" efter oss och detta har jag alltid tyckt varit jobbigt för visst att de är delvis samma ras som lassie så är det inte lassie speciellt inte när dem inte ens bär samma färg eller täckning men då lassie var en snäll hund så är de väldigt många som ser mina hundar som snälla men lillfröken är allt liten men tuff och kommer dem för nära utan hennes tillåtelse så bjäffar hon allt ifrån.

idag så hamnade vi nämligen hos angelica för att titta på hennes lilla hund som är en importerad gatuhund från rumänien och de var en väldigt fin liten tös hon skaffat sig som var väldigt trevlig och kelig och de gör mig glad att se en hund som haft en tuff start i livet men ändå har tilliten att blicka vidare och ändå lita på folk.

och självklart angelica som öppnade sitt hem och hjärta för att ge denna lilla tös ett nytt bra liv,De är starkt jobbat och jasg värdesätter sånt högt,så i all del så har de varit en väldigt rolig och intressant dag idag o lilltösen är nog väldigt trött idag för de är inte mycket hon har rört sig.

imorn blir de en utflykt för midas bort till mormor hade jag tänkt,skall bli spännande att gå förbi stället där han mannen vart ihjäl slagen och knivhuggen igår,usch o fy vilka människor de finns.

bild från idag,lånade den av angelica.

Är s¨å himla trött för de känns som folk hör men inte lyssnar på vad jag säger,

jag är trött på att vara arbetslös och vill ha en struktur i min vardag och försöker förklara hur jag vill göra och vad jag känner men ingen lyssnar, vad har hänt dvs har man tappat rätten om att lägga upp sitt eget liv eller vad händer egentligen jag menar är de inte innan 18 man inte har någon rätt till att ta egna beslut och sedan efter 18 man får börja ta ansvar för sig själv.

tack vare min uppväxt så fick jag lära mig som ung att klara mig själv så gott de gick sedan självklart hade jag ett visst stöd som hjälpte mig på traven.

har bara sån lust att packa dem sakerna jag behöver mest,ta med hundarna och bara sticka från allt och försöka att starta om allt o skapa mitt eget liv och planera min egen framtid och bara skita i allt men samtidigt kan man inte bara göra så heller men önskar bara att folk kunde börja lyssna.

jag är inte arbetslös för att jag vill de utan jag söker minst 25 jobb varje månad och om jag har riktigt tur så kan jag få 1 svar kanske 3 månader senare annars får jag inget.

och jag försöker hålla huvudet över ytan varje dag men känns som jag simmar i iskallt vatten och orken att simma bara försvinner mer och mer just eftersom ingen lyssnar på vad jag säger utan bara tror att jag flyter på som vanligt.